kuttlugg

Jaha då ligger man här helt ensam i sängen å har ångest för att Mattias jobbar natt. Vet inte hur fan ja ska kunna sova asså. Finns inget värre än när han jobbar natt. Känner mig som en liten unge som är mörkrädd å vill krypa upp i famnen på Mattias å känna att han skyddar mig mot allt ont!!! Å ja är faktiskt mörkrädd å tror på spöken. Kalla mig störd om ni vill, men så ligger de till. Har varit me om alldeles för mycket saker för att ja inte ska tro på skiten. Önskar ja kunde koppla bort de å lådsas som om dom inte fanns där men tyvärr så är de inte så. Därför ja tycker de är extra jobbigt när ja måste sova sj. Är då dom är som värst å ja vaknar mitt i nätterna å har panik för dom låter mig inte sova. Usch nu sprider sig ångesten å ja gruvar mig tills ja måste stänga ögonen å försöka sova, tills ja måste se å höra dom igen så ja inte får en lugn stund..... Brukar aldrig skriva om sånt här, men känner att ja måste få ut de nån stans å just nu känner ja mig väldigt ensam å övergiven. Så ja tänkte att de kanske blir bättre om ja får skriva lite. Men nja ja tror faktiskt inte de hjälper. Men men. Va fan ska livet va så jävla jobbigt för. Runk!!!!