ensam å övergiven...

sitter faktiskt här å tycker lite synd om mig sj.. de får man göra ibland! Mattias har åkt iväg för att jobba natt, å ja är helt sj (som vanligt)

De går jätte bra när han jobbar dag å sånt för då får ja ändå sova med honom bredvid mig, men nu kommer ja ligga där helt sj... *suck*

de kanske är aslöjligt å hålla på, men ja kan faktiskt inte sova ordentligt utan honom :( Va skillnad när ja bodde i Vansbro å han va nere här i veckorna å jobbade, för då va han ändå så långt bort så då kändes de som att de inte va så mycket att göra åt saken, men nu är han ju så nära å ändå får ja inte ligga tryggt insjunken i hans famn å lukta på den där gosiga bröstkorgen...

Men men hela världen går ju inte under för de, han kommer ju hem imorgon! :)


fan vilken ångest å mycke funderingar ja har om allt... ångest för att ja inte går ner i vikt tillräckligt fort (kunde gå fortare) å funderingar på hur allt kommer bli när ja väl ska börja komma igång me allt å börja jobba igen.. hur fan gör vi me hundarna å så liksom?? Om Mattias jobbar, å ja me, vem fan ska då kunna ta hand om vilddjuren??

sjuuuukt drygt att gå å fundera på en massa jobbigheter, men de är ju tyvärr oftast såna tankar som biter sig fast mest!

man försöker intala sig sj att hela tiden tänka positivt, ja jävlar va bra de brukar gå.. INTE!!
För på nåt konstigt vis så kommer ändå alla dessa skit tankar upp jämt, å till sist funderar man så mycket på allt negativt så de håller en vaken om nätterna, å stirrar sig blind på de, å går miste om allt de positiva som faktiskt oxå finns!!

Måste försöka sluta oroa mig å bry mig så jävla mycket... allt ordnar sig alltid i slutändan!

Nä fy fasiken.. sluta sitta här å glo, å gå å läsa lite bok kanske!

<3 Mattias <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0